carinafu

Har läst ut två böcker sen senaste inlägget.
Den första boken är 'Boven i mitt drama kallas kärlek' av Unni Drougge.

En självbiografisk bok om sju år av psykisk och fysisk misshandel.
Jobbig att läsa. Ibland gjorde det ont i själen när jag läste om terrorn i förhållandet.

"Unni lever ensam med sina fem barn. Hon har landat i tillvaron efter en uppslitande skilsmässa, är etablerad som författare, flitigt anlitad som föreläsare och har många vänner.

Så träffar hon Niclas, och de blir besinningslöst förälskade. Han är ung och vilsen, men Unni stöttar honom - hon anar bara inte till vilket pris. Utåt är de ett lyckligt par, men hemma är tillvaron helt annat än idyllisk. Hon reser runt i Sverige och föreläser om mäns våld mot kvinnor men lever själv i ett misshandelsförhållande. Samtidigt som hon hjälper Niclas att bygga upp en framgångsrik karriär som litterär agent offrar hon sin egen. Niclas svartsjuka styr snart hela hennes liv. Bit för bit släpper hon taget om det viktigaste hon har: barnen, vännerna, skrivandet ..."

Riktigt bra bok!

BETYG: + + + +

 

'Dyngkåt och hur helig som helst' av Mia Skäringer var den andra boken jag läst ut. Boken innehåller utvalda krönikor samt delar av hennes blogg.
Mycket roligt, ledsamt, insiktsfullt och igenkännande!
Rekommenderas för alla

BETYG: + + + +

Allt annat...
Har varit ganska nere i nån månad nu. Kände i förra veckan att jag nog behövde hjälp. Hjälp av mediciner för att komma upp igen. Det tog mig några dagar men sen i fredags vågade jag ringa vårdcentralen. Möttes då av en telefonsvarare som meddelade att vårdcentralen var stängd pga utbildning. Bestämde mig då att ringa till psykmottagningen. En trevlig kvinna svarade och hon lyssnade förstående. Hon sa: "Du ska få prata med en sköterska." När det visade sig att det var upptaget där frågade hon snällt: "Orkar du ringa själv sen?" Jag svarade att jag gjorde det, tog numret och la på luren. En kvart senare ringde jag... upptaget. Samlade krafter och ringde igen en stund senare men med samma resultat. Jag tror att sköterskan svarade på mitt fjärde försök. Vid det här laget var jag helt slut. Tänk att alla motgångar kan göra en så himla trött.
Jag förklarade min situation för den sura sköterskan. Hon sa till slut, väldigt snorkigt och nervärderande; "När det handlar om milda- och medeldepressioner ska man ringa till sin familjeläkare i första hand!" Jag förklarade problemet med att det var stängt. Hon snäste åt mig att jag faktiskt fick ringa dit igen och LYSSNA ORDENTLIGT PÅ MEDDELANDET PÅ TELEFONSVARAREN!!!!! Baaaaaahhhh!!!! "Jag får väl göra så..." sa jag med gråten i halsen.
La på luren och släppte på kranen. Vet inte hur länge jag grät men det kändes så himla skönt att bara låta det rinna.
Jag bestämde mig för att ringa igen efter helgen för mina krafter var helt slut. Det fanns ingen som helst uns av ork till att förklara mina problem igen.
Under helgen hände något, jag vet inte vad, som gjorde att det helt plötsligt vände. Jag känner det hela tiden att det sakta men säkert går åt rätt håll. Kanske var det ett sammanbrott som behövdes för att kunna ta det första simtaget upp mot ytan?
Jag hoppas att det fortsätter åt rätt håll för jag vill verkligen inte käka mediciner...

Annars då? Jo, Erik ska dra till England ett par veckor i juli och själv ska jag ta med mig Olivia upp till Norrland. Ska bli skönt med lite semester.

Nu ska jag diska klart disken innan det är dags att laga lite mat. Eller laga och laga, värma lite pytt och steka ett par ägg. Ibland måste man få vara lat.

Upptäckte dem genom filmen '500 days of Summer'. Bra band och bra film!

Har varit dålig på att blogga. Finns ingen ork. Inte alls kul.... men jag hoppas på en vändning snart för nu går jag på tomgång. Har inte orkat gå att träna och det är ju viktigt för mig att komma iväg och röra på mig. Får se om jag får nån inspiration för att dra iväg på en runda i skogen senare...
Ska iväg och hämta ett paket idag... fyra böcker till mig och Erik. Två stycken Mighty Boosh relaterade, Mia Skäringers (stavas det så?) bok till mig och till kvasikommunisten Erik en bok som Subcommendante Marcos har knåpat ihop. Väldigt najs!

Lyssna på låten och softa lite i solen!

Dagens video är en gammal (?) favorit: Radish - Little Pink Stars. En av mina absoluta favoritlåtar när jag var 16 - 17 år.
Om ni tycker er känna igen sångaren så är det ingen mindre än en 16-årig Ben Kweller! Det ni!



Ni får en bonusvideo i form av Ben Kweller som 'vuxen' och soloartist. Skivan heter *Sha Sha' och släpptes 2002.
Bra grejor han gör den där Kweller!

Två videor som sammanfattar känslorna de två senaste dagarna. Har mått hyffsat bra och äntligen känt glädje när jag lyssnat på musik. Det var ett tag sen det var så. Är verkligen skitjobbigt när man inte känner sig peppad av all trevlig musik som finns där ute!

Jag hoppas att ljudet på videorna är korrekta. Kunde inte lyssna eftersom Erik sitter och tittar på Ben Folds Five.


Första videon är 'Sunday, Sunday' från Blurs andra skiva 'Modern Life is Rubbish'. En helt fantastisk skiva!
Videon är jätteskojig och man blir på gott humör!




Andra videon är 'Parklife' från skivan med samma namn. Hela skivan är så jäkla bra!
Den här videon är också rolig. Man behöver ju inte göra så jäkla seriösa videor jämt. Lite glädje ska det ju finnas!




Dagens citat: "Min inre perfektionist är förtryckt av diktatorn Latmask" Bara så ni vet.

Nu ska jag läsa lite i min bok och sen blir det Roast. Efter det sängen.
I morgon ska jag försöka komma iväg och träna. Kände mig inte så pigg imorse så det blev inget. Resten av dagen har jag pysslat här hemma.
Nä, nu blir det soffan...
Tjo och tjim!

Så då var två böcker färdiglästa... Jag brukar läsa två böcker samtidigt för jag blir lätt uttråkad. Det brukar vara en skönlitterär alt. självbiografisk bok och en 'tyngre' faktabok. Har alltid haft svårt för rena faktaböcker men med min fina teknik så blir jag inte uttråkad. Det enda negativa är väl att det tar längre tid att läsa klart.

Den självbiografiska boken var 'Prozac, min generations tröst' av Elizabeth Wurtzel. En bok som jag velat läsa länge men som hamnat längre och längre ner på min boklista.
Tog mig i kragen och lånade den på biblioteket...
Boken handlar om Elizabeth (oväntat eller hur?) som har lidigt av svåra depressioner sen hon var i 11 - 12 års åldern. Hon har problem med att få hjälp för hennes mamma har inte råd med medicin och terapi. Hennes pappa försvinner ur bilden tidigt i hennes liv men han lovar att hjälpa till med kostnaderna för Elizabeths behandling men gång på gång struntar han i att betala.
När Elizabeth studerar på Harvard så mår hon bara sämre och sämre. Till slut får hon träffa Dr. Sterling som tar sig an 'fallet'. Hon stöttar och hjälper Elizabeth på bästa vis. Trots inspärrning och kraftig medicinering så blir hon inte friskare. Det är inte förrens Dr. Sterling får nys om ett nytt preparat som heter Prozac som saker börjar ändra sig.

Intressant, sorglig och insiktsfull bok. Man får en ordentlig inblick i hur livet som deprimerad tonåring på 80-talet var. Det var en tid då man inte pratade om depression som en sjukdom utan nåt man skulle hålla för sig själv. Tänk att det har hänt så mycket sen dess!

BETYG: + + +

En helt underbar läsupplevelse!
Fakta, humor och allmänbildning i en perfekt blandning.
Calle Marthin (känd från Bullen... eller känd och känd. Jag känner igen honom därifrån iaf) lär ut hur man rensar avlopp, hur man stryker en skjorta, vad relativitetsteorin är för något, hur man kokar ägg, hur evolutionen gick till, hur man knyter en slips och vad man gör om man kantrar med en båt.
Här finns det mesta man behöver veta inom naturvetenskap, historia, samhällskunskap, hemkunskap och biologi.
Det blir aldrig tråkigt eller långrandigt. Korta kapitel med koncentrerad information håller intresset uppe.
En bok att använda som uppslagsverk eller som en uppdatering av tidigare kunskaper.

BETYG: + + + + +

Var och tränade idag. Börjar kännas bra igen. Hoppas jag håller mig frisk nu så jag inte behöver börja om igen.
Körde korta, snabba intervaller på löpbandet idag. Sprang för första gången spurter på 12,5 km/h. Jäklar vad snabbt det gick! Klarade av 15 sekunder innan det kändes läskigt.
Har lagt upp ett bra 'träningsschema' också.
Dag 1: 20 min intervallträning + styrketräning överkropp
Dag 2: 60 min uthållighet. Springa långt med låg fart.
Dag 3: 20 min intervallträning + styrketräning underkropp
Kommer nog bli sketabra! Gäller att jobba på nu så jag kanske kan klara av att springa stadsloppet här i Köping i sommar... Måste kolla vilket datum det är så jag kan anmäla mig. Vore skoj att prova på! Nån mer som är intresserad? Blir billigare om man anmäler en hel grupp, har jag för mig iaf.

I kväll blir det ensamkväll. Ska titta på tv och dricka te, som vanligt. Ta det lite lugnt. I morgon blir det kalas för 2/3 av mina svägerskor. Ska bli skoj!
Nu ska jag spela alla mina töntiga spel på Facebook. I'm a nerd and I love it!

Elvis Costello gör det igen! Här har ni bakgrundshistorien:

"On 17 December 1977, Costello and The Attractions appeared as the musical guest act on the episode of Saturday Night Live as a last minute fill-in for the Sex Pistols. Scheduled to play "Less Than Zero", he surprised the SNL crew by abruptly stopping the song mid-intro, and launching into "Radio Radio". This stunt helped ensure he would not appear on the show again until 1989."

jaja... man kan ju inte vara bloggare varje dag. :-)

Händer inte så mycket... tar det lugnt. Hänger med Erik och Olivia. Träffar jobbcoach lite då och då. Väntar på en lösning.

Om en vecka ska jag ÄNTLIGEN klippa mig. Senast var sista november. Mitt hår behöver verkligen en genomgång. Men man kan ju inte klippa sig så ofta när man försöker spara till långt.
Det kommer iaf bli en ganska stor förändring, har jag tänkt iaf, om jag inte ångrar mig. Kommer nog bli snyggt. Det svåraste är att bestämma om jag ska färga håret svart eller om jag ska köra på nån annan färg... hmm... får fundera lite på det.

Har inte pratat med pappa på en dryg månad. Vet inte varför det är så svårt att ringa. Känns som om vi inte har nåt gemensamt längre. Skittrist... men det blir väl så ibland.
Det började under tiden som han var sjuk. Det var jobbigt att ringa och höra hur dåligt han mådde. Jag tror att jag omedvetet drog mig undan för att det gjorde för ont att höra hur sjuk han var.
Nu är pappa på bättringsvägen men det är fortfarande jobbigt...
Ska ta mig i kragen och ringa.

Videon idag blir Elvis Presleys 'Burning Love'. Dessvärre fanns det ingen tidig version utan det blev från hans feta period. :-)